<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!DOCTYPE root>
<article xmlns:mml="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" article-type="research-article" dtd-version="1.1d1" xml:lang="en"><front><journal-meta><journal-id journal-id-type="publisher">Kazakhstan journal for oil &amp; gas industry</journal-id><journal-title-group><journal-title>Kazakhstan journal for oil &amp; gas industry</journal-title></journal-title-group><issn publication-format="print">2707-4226</issn><issn publication-format="electronic">2957-806X</issn><publisher><publisher-name>KMG Engineering</publisher-name></publisher></journal-meta><article-meta><article-id pub-id-type="publisher-id">108623</article-id><article-id pub-id-type="doi">10.54859/kjogi108623</article-id><article-categories><subj-group subj-group-type="heading"><subject>Ғылыми мақала</subject></subj-group></article-categories><title-group><article-title>Қазақстанның карбонатты кен орны мысалында ауыспалы су-газды ынталандыруды енгізудің тиімділігі</article-title></title-group><contrib-group><contrib contrib-type="author"><name name-style="eastern" xml:lang="kk"><surname>Асқарова</surname><given-names>Іңкәр Асқарқызы</given-names></name><email>inkar.askarova11@gmail.com</email><xref ref-type="aff" rid="aff-1"/></contrib><contrib contrib-type="author"><name name-style="eastern" xml:lang="kk"><surname>Утеев</surname><given-names>Р. Н.</given-names></name><email>r.uteyev@kmge.kz</email><xref ref-type="aff" rid="aff-2"/></contrib><contrib contrib-type="author"><name name-style="eastern" xml:lang="kk"><surname>Марданов</surname><given-names>Алтынбек Сүлейменұлы</given-names></name><email>a.mardanov@kmge.kz</email><xref ref-type="aff" rid="aff-3"/></contrib><contrib contrib-type="author"><name name-style="eastern" xml:lang="kk"><surname>Джақсылықов</surname><given-names>Т. С.</given-names></name><email>t.jaxylykov@kmge.kz</email><xref ref-type="aff" rid="aff-2"/></contrib><contrib contrib-type="author"><name name-style="eastern" xml:lang="kk"><surname>Жүнісбаева</surname><given-names>А. У.</given-names></name><email>a.junusbayeva@kmge.kz</email><xref ref-type="aff" rid="aff-2"/></contrib></contrib-group><aff id="aff-1">Тенгизшевройл</aff><aff id="aff-2">«ҚМГ Инжиниринг» ЖШС Атыраулық филиалы</aff><aff id="aff-3">Atyrau branch of KMG Engineering</aff><pub-date date-type="epub" iso-8601-date="2023-07-18" publication-format="electronic"><day>18</day><month>07</month><year>2023</year></pub-date><volume>5</volume><issue>2</issue><fpage>42</fpage><lpage>53</lpage><history><pub-date date-type="received" iso-8601-date="2022-10-14"><day>14</day><month>10</month><year>2022</year></pub-date><pub-date date-type="accepted" iso-8601-date="2023-04-28"><day>28</day><month>04</month><year>2023</year></pub-date></history><permissions><copyright-statement>Copyright © 2023, Асқарова І.А., Утеев Р.Н., Марданов А.С., Джақсылықов Т.С., Жүнісбаева А.У.</copyright-statement><copyright-year>2023</copyright-year></permissions><abstract>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Негіздеу&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt; Ауыспалы су-газды ынталандыру (бұдан әрі  СГЫ) газ айдау мен су басудың қолайлы аналогы болып саналады, бұл ығысу тиімділігін арттыруға ықпал етеді. Газды үздіксіз айдау кезінде газдың тұтқырлығы төмен болғандықтан орын ауыстыру фронты тұрақсыз болады, бұл газ бен мұнайдың қозғалғыштығының айтарлықтай айырмашылығына байланысты газдың тілдерінің пайда болуына әкеледі. Су мен газды кезек-кезек айдау бұл мәселені шешуде және ығысу фронтын тұрақтандыруда қолайлы нұсқа болып саналады.&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Мақсаты&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt; Бұл жұмыстың мақсаты су-газды ынталандыру технологиясын қолданудың әлемдік тәжірибесіне сүйене отырып, процестің тиімділігіне әсер ететін негізгі факторларға жалпылама турде баға беру болды. Бұл технологияны карбонатты кен орнында қолданудың тиімділігі де қарастырылды.&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Материалдар&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;мен&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;әдістер&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt; Бұл мақалада Қазақстанның карбонатты кен орнында СГЫ әдісімен мұнайды ығыстыру тиімділігі талданды. Ұсынылған мұнай өндіру технологиясын зерттеу мақсатында ECLIPSE 100 симуляторында қабатқа су мен газды кезектесіп айдау үлгісі жасалды. Ең алдымен екі айдау ұңғымасы негізінде параметрлерді оңтайландыру процесі жүргізілді. Зерттелетін кен орны үшін 3 айлық су және газ айналымдарының ұзақтығы және газ  су реттілігі СГЫ-дан ең үлкен әсерді байқаудың оңтайлы шарттары болып табылатыны анықталды. Әрі қарай таңдалған параметрлер негізінде СГЫ бүкіл кен орнына масштабталды, оны жүзеге асыру үшін 3, 5, 6 және 12 айдау ұңғымалары бар бірнеше нұсқалар әзірленді.&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Нәтижелері&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt; Жүргізілген зерттеулер нәтижесінде, мұнайды ығыстырудың оптималды нұсқасы таңдалды. Бұл нұсқаға жоғары айдау қабілеті бар және газдың үлкен көлемі айдалатын 5 айдау ұңғымасы кірді.&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Қорытынды&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt; Коллектордың гидрофильділігіне байланысты ауыспалы СГЫ әсері салыстырмалы фазалық өткізгіштіктің гистерезис әсеріне байланысты күткендей маңызды болмады, бұл болашақ зерттеулер үшін тақырып бола алады.&lt;/p&gt;</abstract><kwd-group xml:lang="en"><kwd>water-alternated-gas injection</kwd><kwd>modeling</kwd><kwd>optimization</kwd><kwd>cycle duration</kwd><kwd>well gas injectivity</kwd><kwd>hydrophilic reservoir</kwd></kwd-group><kwd-group xml:lang="kk"><kwd>су және газды кезекпен айдау тәсілі</kwd><kwd>модельдеу</kwd><kwd>айналым ұзақтылығы</kwd><kwd>оңтайландыру</kwd><kwd>газ қабылдағыштығы</kwd><kwd>гидрофильді коллектор</kwd></kwd-group><kwd-group xml:lang="ru"><kwd>чередующееся водогазовое воздействие</kwd><kwd>моделирование</kwd><kwd>оптимизация</kwd><kwd>продолжительность цикла</kwd><kwd>приемистость скважины по газу</kwd><kwd>гидрофильный коллектор</kwd></kwd-group></article-meta></front><body></body><back><ref-list><ref id="B1"><label>1.</label><mixed-citation>Kulkarni MM, Rao DN. Experimental investigation of miscible and immiscible Water-Alternating-Gas (WAG) process performance. Journal of Petroleum Science and Engineering. 2005;48(1–2):1-20. doi:10.1016/j.petrol.2005.05.001.</mixed-citation></ref><ref id="B2"><label>2.</label><mixed-citation>Telkov V, Lubimov N. Determining of oil and gas miscibility conditions in various conditions during gas and water-gas influence on layer. Driling and Oil. 2012;12:38–42.</mixed-citation></ref><ref id="B3"><label>3.</label><mixed-citation>Christensen JR, Stenby EH, Skauge А. Review of WAG Field Experience. SPE Res Eval &amp; Eng 4. 2001;97–106.</mixed-citation></ref><ref id="B4"><label>4.</label><mixed-citation>Jackson DD, Andrews GL, Claridge EL. Optimum WAG Ratio vs. Rock Wettability in CO2 Flooding. SPE Annual Technical Conference and Exhibition; 1985 Sept; Las Vegas, Nevada. Paper Number: SPE-14303-MS.</mixed-citation></ref><ref id="B5"><label>5.</label><mixed-citation>Sanchez NL. Management of Water Alternating Gas (WAG) Injection Projects. Latin American and Caribbean Petroleum Engineering Conference; 1999 Apr 21–23; Caracas, Venezuela. Paper Number: SPE- 53714 -MS.</mixed-citation></ref><ref id="B6"><label>6.</label><mixed-citation>Afzali S, Rezaei N, Zendehboudi S. A comprehensive review on Enhanced Oil Recovery by Water Alternating Gas (WAG) injection. Fuel. 2018;227:218–246. doi:10.1016/j.fuel.2018.04.015.</mixed-citation></ref><ref id="B7"><label>7.</label><mixed-citation>Samba M, Elsharafi M. Literature Review of Water Alternation Gas Injection. Journal of Earth Energy and Engineering. 2018;6(1):33–45. doi:10.25299/jeee.2018.vol7(2).2117.</mixed-citation></ref><ref id="B8"><label>8.</label><mixed-citation>Belazreg L, Mahmood SM, Aulia A. Novel approach for predicting water alternating gas injection recovery factor. J Petrol Explor Prod Technol. 2019;9:2893–2910. doi:10.1007/s13202-019-0673-2.</mixed-citation></ref><ref id="B9"><label>9.</label><mixed-citation>Spiteri E, Juanes R. Impact of relative permeability hysteresis on the numerical simulation of WAG injection. Journal of Petroleum Science and Engineering. 2006;50(2):115–139. doi:10.1016/j.petrol.2005.09.004.</mixed-citation></ref><ref id="B10"><label>10.</label><mixed-citation>Kazakov KV, Bravichev KA, Lesnoy AN. Search of optimal conditions for placement of injection wells for gas injection and WAG. Exposition. Oil&amp;Gas. 2016;1(47):37–41.</mixed-citation></ref><ref id="B11"><label>11.</label><mixed-citation>Maklavani AM, Vatani A, Moradi B, Tangsirifard J. New minimum miscibility pressure (MMP) correlation for hydrocarbon miscible injections. Braz J Petrol Gas. 2010;4:011–018.</mixed-citation></ref></ref-list></back></article>
